top of page
DSC_5455 (1).jpg

FAKTA

BILDÄCK

Bildäck är baserade på olja och innehåller tungmetallen zink samt PAH-oljor som gör gummit mjukt men som också är cancerframkallande. Forskning från Seattle visar att laxar dör när dem utsätts för ämnet 6 PPD, som är en kemikalie i bildäck som ska förhindra dem från att spricka.

BLYBATTERIER

Båt- och bilbatterier innehåller frätande svavelsyra samt neurologiskt giftiga tungmetallen bly.

CIGARETTFIMPAR

Håll Sverige Rent beräknar att det i Sverige, varje år slängs runt en biljon cigarettfimpar på gator och torg i Sverige varje år. Det motsvarar ca 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer varje år. Av de fimpar som slängs i naturen hamnar stor del förr eller senare i våra vatten dit de förs via dagvattnet.
Beräkningar visar att en enda fimp gör 1 liter vatten akut giftigt för fiskarna.

ELSPARKCYKEL

Elsparkcyklar innehåller diverse elektronik samt giftiga batterier.

NEDBRYTNING

Skräpet som hamnat i vattnet blir kvar under lång tid:
Plastpåsar 50-100 år
Tuggummi 20-25 år
Cigaretter 1-100 år
Aluminiumburkar 200-500 år
Pet flaskor 450-1000 år
Glas 1 miljon år.

VATTENTÄKT

Mälarens vatten är en vattentäkt för hela 1,7 miljoner människor. Det samhällsekonomiska värdet som vattnet genererar per år ligger på gigantiska 127 miljarder kronor (beräkning från Svenskt vatten).

ÅTERVINNING

Det går endast åt 5% energi att återanvända aluminium jämfört med att bryta nytt från gruvor.
Enorm besparing över lag för alla metaller!
Varje kilo upplockad plast motsvarar ett kilo besparad olja.
Genom att ta upp skräpet sparar vi mängder av energi och skapar nytt liv igen!

Projekt Korthuset

naja-bertolt-jensen-BJUoZu0mpt0-unsplash.jpg

Korthuset ska minska mängden plaster och mikroplaster i våra vatten Plast har många fördelar, men materialets negativa konsekvenser för miljön är omfattande – särskilt när plasten hamnar i naturen. Allt från plastavfall i vattendrag, plastpartiklar i fiskmagar, till mikroplast som påträffas på stora havsdjup och i mänskliga foster – utgör allvarliga problem. Mängden plastavfall måste minska. Därför driver Hands2Ocean projekt Korthuset, som finansieras av Postkodstiftelsen. Med Korthuset vill Hands2Ocean både öka allmänhetens medvetenhet om de problem som plast i våra vatten orsakar och aktivt bidra till att minska mängden plast som hamnar där. Korthuset består av 4 300 plastkort, vilket symboliserar den mängd mikroplast som en genomsnittlig människa får i sig under en livstid. Enligt en undersökning från Världsnaturfonden WWF, utförd av University of Newcastle, får varje person i sig cirka 5 gram mikroplast varje vecka – motsvarande ett plastkort i veckan. Mest mikroplaster får vi i oss genom vattnet vi dricker, men även från livsmedel och luften som vi andas. Plastens långsamma nedbrytning Plast tillverkas både från fossil och förnybar råvara. Den fossila produktionen är vanligast och enligt Naturskyddsföreningen går omkring 8 procent av den råolja som utvinns till att tillverka plast, vilket inte är hållbart. Biobaserad plast, det vill säga plast som tillverkas av förnybar råvara, blir allt vanligare. Men även den plasten är ofta lika svårnedbrytbar som fossil plast. Att bryta ned plast i vattendrag kan ta flera århundraden. Plasten som flyter runt i våra hav Merparten av plasten i våra hav är engångsförpackningar och plastpåsar. Det mesta slängs på land och förs till havet med regnvatten, vindar och floder. Plast dumpas även avsiktligen direkt i havet av människan, liknande en soptipp. I vattnet bryts plastskräpet långsamt ner till mindre delar och blir till slut till så kallad mikroplast, små plastbitar som är mindre än 5 millimeter. Dessa är nästintill omöjliga att fånga upp. För marint liv orsakar plast och mikroplast stor skada. Även förlorade fiskeredskap, som nät av nylon, bryts också ner till mikroplaster. Men innan de bryts ner kan dessa "spökgarn" driva omkring och bli dödsfällor för marina djur. Valar, sälar, sjöfåglar och andra större djur som fastnar i plastskräpet riskerar att drunkna. Djur kan även råka äta plastskräp och mikroplast, vilket kan leda till förgiftning eller att de svälter ihjäl. Forskare uppskattar att 90 procent av sjöfåglar och 52 procent av havssköldpaddor får i sig någon slags plast. Mikroplast spolas ut i havet Mikroplast spolas dessutom ut i haven från reningsverk. Tyger av syntetmaterial och från tillsatser i hygienprodukter är två källor till dessa utsläpp. Även om reningsverken tar hand om den mesta mikroplasten, så passerar upp till 30 procent genom reningsverkets filter och hamnar i haven. Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” [https://www.wwf.se/plast/ ] som WWF refererar till, varnar för att havsområden med en yta två och en halv gånger större än Grönland riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Vad kan vi göra? Det finns många sätt att bidra till minskat plastavfall: •Byt engångsprodukter mot flergångsprodukter. •Ta tillvara redan tillverkad plast. •Laga, låna, hyr och köp begagnat. •Ge plasten ett långt liv •Undvik kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel som innehåller mikroplast. •Välj hellre kläder och textilier av naturmaterial än av syntet. Tvätta syntetkläder mindre ofta och vädra dem i stället. •Lämna plastförpackningar till återvinning. Vi förändrar genom engagemang Projektet Korthuset är ett initiativ på en lång och viktig resa mot att minska plast- och mikroplastföroreningar i våra vatten. Genom att engagera fler människor och sprida kunskap om plastens påverkan på miljön, kan vi tillsammans göra en verklig skillnad. Hands2Ocean hoppas att Korthuset inspirerar andra att ta initiativ och bli en del av lösningen. Varje steg mot minskad plastanvändning, återvinning och hållbara val bidrar till att skydda våra vattendrag och hav för framtida generationer. Det är nu vi har chansen att förändra kursen – och alla kan vara med. Hur farligt är det med mikroplast? ​​ Det korta svaret är att vi inte riktigt vet hur människor och djur påverkas, men ny forskning påvisar att plastföroreningar har en negativ påverkan på de flesta djurgrupper. Bland annat så kan förmågan att föröka sig reduceras, vilket minskar produktiviteten i marina ekosystem som sjögräsängar, korallrev och mangroveskogar. Denna negativa påverkan förstärks i samband med exempelvis överfiske, klimatförändringar, övergödning, och sjöfart. Trots detta förväntas plastproduktionen fördubblas till år 2040, och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton, med en fyrdubbling av utsläpp av plast till havet till år 2050 och mängden mikroplast förväntas öka 50-faldigt till sekelskiftet.

ÖSTERSJÖ
KONTRAKTET

Det finns många saker som vi alla kan göra för att påverka Östersjöns hälsotillstånd. Östersjökontraktet har massvis med tips. Genom att skriva under Östersjökontraktet bidrar du till förändring. Ju fler som skriver under desto mer kraft till förändring. Gör skillnad idag.

 

Screenshot from 2023-10-22 18-07-24.png

KONTAKTA OSS

Vill du vara med och hjälpa till? Anmäl dig via formuläret nedan!

Thanks for submitting!

DSC_0968.jpg
Fakta: Support
bottom of page