Djupdyk i marin kunskap
Våra barn är vår framtid. Därför har vi med Allmänna Arvsfonden valt att i ett nytt projekt arbeta ihop med dom yngsta i vårat samhälle för att lära dom allt om hur viktigt vattnet är för oss.
Viktiga fakta
Östersjön är ett isolerat hav med gräns mot Tyskland, Danmark, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland, med enda anknytningspunkt till Nordsjön via Kattegatt mellan Sverige och Danmark. Det är via denna anknytning som vattnet i Östersjön förnyas (en process som beräknas ta ca 30 år), det är även här som nytt salt och syrerikt vatten når Östersjön. Dessa insläpp av syrerikt vatten är av yttersta vikt för det marina livet i Östersjön, en sjö som av många har kallats ”världens mest förorenade hav”. Detta syftar då oftast till den höga grad av övergödning som Östersjön präglas av, med stora delar av bottnarna klassificerade som syrefattiga eller syrefria (alltså döda).
Även om övergödningen är det största problemet för Östersjön så finns det en mängd andra stressfaktorer som alla bidrar till en kritisk situation för livet i och kring Östersjön. Klimatförändringar samt föroreningar från land i form av utsläpp eller skräp som dumpas i vattnet är några exempel (Stigebrant 2003; Rodhe and Winsor 2003). Det är av största vikt att få bort några av dessa stressfaktorer om Östersjön ska ha en möjlighet till återhämtning. Studier visar att exempelvis nivåer av övergödning är på nedgång tack vare lyckade policyändringar vad gäller utsläpp av näringsämnen från landbaserade källor (van Helmond et al., 2020; Vikström and Wikner 2019). HELCOM (2010, 2022) har med sin Baltic Sea Action Plan en mängd åtgärder för att ta vara på just den här möjligheten. Men mer måste göras, framförallt så krävs en större medvetenhet kring Östersjöns sårbarhet för att förhindra att nya faktorer vänder tillbaka den nu svagt optimistiska utvecklingen.
Klimatförändring
Klimatförändringarna påverkar Östersjön på flera sätt och utgör ett växande hot mot havets redan sårbara ekosystem. Högre vattentemperaturer påverkar ekosystemets balans genom att gynna värmetoleranta arter som kväver andra känsligare organismer. Dessutom kan varmare vatten minska syrehalten i djuphaven och förvärra problemen med syrefria bottnar, som redan är utbredda i Östersjön. Havsnivåhöjningar och förändrade mönster i nederbörd och salthalt förväntas också påverka marina livsmiljöer och arter som är anpassade till Östersjöns unika bräckvattenmiljö.
Utöver de ekologiska effekterna påverkar klimatförändringarna också samhällen runt Östersjön, exempelvis genom ökad risk för översvämningar och erosion längs kusterna. För att minska klimatförändringarnas påverkan krävs samarbete mellan de kringliggande länderna för att minska utsläpp av växthusgaser och anpassa förvaltningen av havets resurser. Skyddet av Östersjön är en del av en global kamp för att bromsa klimatförändringarna och säkra framtiden för både människor och ekosystem.
Övergödning
Övergödning är ett av de största miljöproblemen i Östersjön, orsakat främst av utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor från jordbruk, avloppsvatten och industrier. När dessa ämnen når havet stimulerar de överdriven tillväxt av alger, särskilt under sommarhalvåret. Denna algblomning kan blockera solljus från att nå bottenlevande växter och leda till syrebrist när algerna bryts ner, vilket hotar det marina livet och bidrar till döda bottnar.
Problemet förvärras av Östersjöns unika geografiska och hydrologiska förutsättningar, som dess låga vattenomsättning och bräckta vatten. Åtgärder för att minska övergödningen inkluderar förbättrad rening av avloppsvatten, minskad användning av gödselmedel och internationellt samarbete mellan länderna runt Östersjön. Trots framsteg kvarstår stora utmaningar, och övergödningen påverkar både ekosystemen och de samhällen som är beroende av havets resurser.
Utfiskning är ett allvarligt hot mot Östersjöns ekosystem, där flera kommersiellt viktiga fiskarter, som torsk och sill, har minskat kraftigt i bestånd. Överfiske, i kombination med miljöproblem som övergödning och klimatförändringar, har bidragit till att balansen i havets ekosystem rubbats. Torsken, som tidigare var en nyckelart, har drabbats hårt av både intensivt fiske och förändrade livsmiljöer, vilket har lett till att bestånden är på historiskt låga nivåer.
För att motverka utfiskningen har flera åtgärder införts, såsom fiskekvoter, fredade områden och regler för hållbart fiske. Trots detta kvarstår problem med illegal fiskeverksamhet och svårigheter att implementera långsiktiga åtgärder i hela regionen. Utfiskning hotar inte bara biologisk mångfald, utan även den ekonomiska stabiliteten för kustsamhällen som är beroende av fiskenäringen, vilket gör att hållbara lösningar är avgörande för framtiden.
Utfiskning
Östersjön är en av världens mest förorenade hav, delvis på grund av ansamling av miljögifter som tungmetaller, PCB, dioxiner och PFAS. Dessa ämnen kommer från industriutsläpp, avloppsvatten, jordbruk och atmosfärisk deposition, och de ackumuleras i bottensedimenten och i den marina näringskedjan. Rovfiskar som strömming och lax drabbas särskilt hårt, och gifterna utgör även en hälsorisk för människor som konsumerar fisk från Östersjön i stora mängder.
Trots att många av de farligaste ämnena har förbjudits i Sverige och EU, fortsätter historiska utsläpp att påverka havet på grund av de långlivade ämnenas egenskaper. Dessutom tillkommer nya föroreningar, vilket gör arbetet med att begränsa miljögifterna komplext. Insatser som att förbättra reningstekniker, minska användningen av farliga kemikalier och sanera förorenade områden är avgörande för att skydda Östersjöns ekosystem och människors hälsa.
Miljögifter
Ljudbuller
Ljudbuller från mänskliga aktiviteter i Östersjön, som sjöfart, olje- och gasutvinning, och militärövningar, har blivit ett växande miljöproblem för marina organismer. Många arter, som tumlare och fiskar, är beroende av ljud för att navigera, hitta föda och kommunicera. Det ökande bullret i havet stör dessa naturliga beteenden och kan leda till stress, förvirring och i vissa fall fysisk skada, vilket hotar den biologiska mångfalden i regionen.
För att minska påverkan av ljudbuller i Östersjön vidtas åtgärder som reglering av fartygshastigheter, utveckling av tystare teknik och införande av bullerfria zoner. Samtidigt behövs mer forskning för att bättre förstå hur olika arter påverkas av buller och för att skapa effektiva åtgärdsprogram. Att minska bullret är avgörande för att skydda Östersjöns känsliga ekosystem och skapa en mer hållbar framtid för havets invånare.
Konstverk
Här kan eleverna ladda upp sina konstverk
Alla konstverk som laddats upp kan ses i den ordning de är uppladdade.
Varje konstverk skall ha namn och klass uppskrivet så vi kan nå dem för att meddela vilka som vunnit.
Källor
HELCOM. 2022. Assessment of sources of nutrient inputs to the Baltic Sea in 2017.
Rodhe, J., and Winsor, P. 2003. On the influence of the freshwater supply on the Baltic Sea mean salinity. Tellus A: Dynamic Meteorology and Oceanography, 55:5: 455-456, 203.
Stigebrandt, A. 2003. Regulation of vertical stratification, length of stagnation periods and oxygen conditions in the deeper deepwater of the Baltic proper. Marine Science Reports, Leibniz Institute for Baltic Sea Research, Warnemünde, 59:69-80.
van Helmond, N, A, G, M., Robertson, E, K., Conley, D, J., Hermans, M., Humborg, C., Kubeneck, L, J., Lenstra, W, K., and Slomp, C, P. 2020. Removal of Phosphorus and nitrogen in sediments of the eutrophic Stockholm archipelago, Baltic Sea. Biogeosciences, 17:10: 2745-2766. https://bg.copernicus.org/articles/17/2745/2020/.
Vikström, K, and Wikner, J. 2019. “Havets dolda andetag.” Havsutsikt, nr. 2.